Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om Feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla Feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad Feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet..

Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om Feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla Feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad Feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet..

Den här uppsatsen syftar till att undersöka huruvida feministisk porr i serieformat yttrar sig i den seriepornografiska novellen Maran tecknad och skriven av Lina Neidestam, samt vad som händer när det pornografiska är i form av tecknad bild. Uppsatsen undersöker alltså vilka kroppar som (o)synliggörs i Maran, hur subjekt/objekt görs samt hur Maran är feministisk. Med teoretisk utgångspunkt i Butlers heterosexualla matris, intersektionalitetsbegrepp, makt, åskådarskap samt performativitet görs en bildanalys av utvalda uppslag i Maran. Detta görs genom att undersöka hur Neidestam berättar fram det som sker i Maran, hur detta tolkas och vad det har för betydelse för den tänkta mottagaren. Resultatet visar att utifrån min positionerg anser jag Maran vara feministisk och bidrar till ett nytt sätt att se och tänka kring pornografi.

Undersökningen tar avstamp i den dominerande radikalfeministiska pornografianalysen och normer kring kvinnors sexualitet. Dess syfte är att undersöka hur feministiska porrkonsumerande kvinnor förhåller sig till pornografi. Undersökningsmaterialet har skapats genom fem samtalsintervjuer som fokuserar på feminism i relation till pornografi, normer kring kön och sexualitet samt pornografin, med inriktning på bransch, innehåll och konsekvenser. Utgångspunkten är teorier om heteronormativitet, feminism och en förståelse av porr som tal kring sex. Slutsatserna jag drar utifrån informanternas utsagor är de använder sig av olika feministiska förståelser i talet om pornografi.

I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga kvinnor och talet om och från pornografin, i syfte att förstå hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger på utskrifter från två fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga kvinnor. Diskursanalys användes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrån för ämnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sådan.Deltagarna upplevde sig som klämda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi använt, verkar uppstå kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..

Den radikala utveckling som skett inom teknologin har medfört att pornografiskt material har fått en spridning i samhället, vilket inneburit att synen på pornografi har förändrats. Syftet med denna studie är att undersöka vuxnas föreställningar av pornografi. För att få en djupare förståelse för dessa föreställningar består det empiriskt insamlade materialet av kvalitativa intervjuer med tio vuxna individer, där könsfördelningen varit jämn. Informanterna har gett sin subjektiva tolkning av vad sexualitet, erotik och pornografi är för dem, och delat med sig av sina erfarenheter av pornografi. Studiens resultat visar att det finns könskillnader i kvinnornas och männens föreställningar av pornografi.

Uppsatsen diskuterar olika uttolkningar av George Batailles pornografiska kortroman Ögats Historia (L?Histoire de l??il, 1928) utifrån den franska feministiska filosofen Luce Irigarays teorier om Fallogocentrism, en genuin Femininitet och Mimesis.I slutet förekommer även en analys av Ögats Historia som med hjälp av Irigarays tolkningsverktyg och med utgångspunkt i den tidigare uttolkningsdiskussionen försöker producera en positiv feministisk tolkning av texten. Det vill säga en tolkning som istället för att visa på textens eventuella misogyna eller fallogocentriska drag, visar på dess feministiska kvaliteter och potenser.I praktiken innebär detta att Irigarays tankar om det Genuint Feminina eller ett Kvinnligt Språk (Parler Femme) används som modell för en alternativ sexuell diskurs vilken sedan appliceras på Ögats Historia, och särskilt på framställningen av den kvinnliga huvudprotagonisten.Det underliggande syftet är därmed att utforska möjligheterna för en Feministisk pornografi eller erotika..

Syftet med vår uppsats är att undersöka debatten om pornografi i den feministiska kulturtidskriften Bang mellan åren 1991 och 2011. Vår metod och teoretiska utgångspunkt är diskursanalysen med sin socialkonstruktivistiska grund. Med hjälp av denna har vi analyserat 25 artiklar som handlar om pornografi. Våra forskningsfrågor kretsar kring hur debatten förändrats över tid, och vilka teman som varit mestcentrala. De grundteman vi analyserar går under rubrikerna: Förtryck eller frigörelse,att vara feminist och konstruktionen av genus.Vi har kunnat urskilja två huvudsakliga läger: porrmotståndare och anti- porrmotståndare.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka diskurser som råder kring dagens pornografi bland unga vuxna kvinnor, 20 till 29 år samt få en djupare förståelse för hur dessa har uppkommit.Frågeställningar * Vilka faktorer inom pornografin beskriver de unga vuxna kvinnorna som positiva respektive negativa? *Vilka tankar och uppfattningar förs fram i diskurserna kring pornografi?*Hur förhåller sig unga vuxna kvinnor till rådande diskurser kring pornografi som existerar i dagens samhälle?Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 16 kvinnor i åldrarna 21-29 år. I uppsatsarbetet har vi använt oss av dessa intervjuer med fokus på kvinnornas egna uppfattningar, beskrivningar och uttryck. Datamaterialet har tolkats med hjälp av teorier och tidigare forskning inom området. Teorierna vi har använt oss av är socialkonstruktivism, sexuella script, heteronormativitet och Foucaults beskrivning av sexualitetens historia.

Den här uppsatsen handlar om sexualitet och sexuella normer i vårt samhälle och kring sexuella bilder på spelfilmer. Om man kan visa starka sexuella bilder i spelfilmer utan att man går över normernas gränser och hur långt man kan gå innan man gör det. När lagstiftningen anser att bilderna blir ett brott emot lagen eller när censur lagen går in och klipper bort scener. Det ingår även en analys på Larry Clarks filmer Kids, Bully och Ken Park, där alla filmerna har starka sexscener med tonåringar. Jag har valt att sätta bilderna i olika kontexter för att finna ut vart gränsen går innan en erotisk bild blir pornografi..

I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrån feministisk teoribildning. Analysen utgår ifrån Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa ställs vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovärdighet..

Denna uppsats är en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor där jag har ämnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen är att utreda om en feministisk strävan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utsträckning dessa olika förhållningssätt också har gemensamma nämnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rättigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt är intressant i samhällen där olika grupper påverkar och samspelar med varandra i vardagen så väl som i politiska diskussioner. För en ökad förståelse av varandras utgångspunkter och övertygelser måste vi också kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor än de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus på en ensidig målgrupp..

I föreliggande antologi har vi undersökt några aspekter av välbefinnande. Vi presenterar och analyserar ett urval av företeelser som kan sägas syfta till att skapa välbefinnande och kan vara en del av individers identitetsskapande. Företeelserna vi har valt att studera är: relationer på Internet, heminredning, hälsa, husdjur, samt unga kvinnors tankar om pornografi.Metoden vi har använt är kvalitativ, till grund för analysen ligger observationer och intervjuer. Vi har arbetat enligt grundad teori, det vill säga att vi från början inte hade några teoretiska utgångspunkter, utan vi har arbetat fram våra frågeställningar utifrån de data vi samlat in.Vi visar på att de olika företeelserna kan fungera som medel för att uppnå välbefinnande, men att de även kan orsaka det motsatta. Individernas förhållningssätt till dessa företeelser utgör också en del i deras identitetsskapande..

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnärer väljer att i sin konst utforska gränslanden i uttryck, så som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. Utifrån en fallstudie som fokuserar på tre nutida konstnärer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framställningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras därefter utifrån postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att använda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig är inte ett ofarligt projekt.

Uppsatsen syfte är att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frågan om religiös mångfald. Utgångspunkten för uppsatsen är religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter får här representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mångfald använder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som präglar det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Uppsatsens frågeställning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald?Genom att läsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första på hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut.